Det är med en stor sorg i hjärtat jag gör detta inlägg i min mammas blogg, men jag känner att jag vill tacka alla er som följt och stöttat henne genom hela hennes sjukdomstid. Det har betydd så oerhört mycket för henne och för oss.
Lördagen den 16.e Juni så orkade inte hennes kropp stå emot cancern längre. Hon somnade lugnt och fridfullt in med mig, min pappa och min bror brevid sig. Det gick så fort det sista så det var ingen av oss som riktigt förstod vad som hände.
Nu väntar en tuff tid framöver men även mycket vackra stunder tillsammans med familjen och alla fina minnen som vi har. Jag fick höra att sorgen är randig, och det är det ordet som jag tycker kan beskriva känslan rätt. Nu skiftar det mest mellan svart och vitt, men tids nog kommer det nog kunna komma in lite mjukare nyanser emellanåt.
Vi är så glada att hon hann uppleva tiden med Elton och den korta tiden med Sigrid, och vi ska föra henne vidare så att även dom får veta vilken stark och varm person deras mormor och farmor var, och hur mycket kärlek det fanns.
Nu är hon våran skyddsängen och vakar över oss och våra liv, våran älskade mamma,fru,farmor,mormor och inte minst våran vän.
varma kramar från hennes dotter Catrin, son Christian och make Bosse
Carpe Diem
