torsdag 5 januari 2012

Cystostatika

Min syster Margaretha, hon har varit med mig på cell giftsbehandling 
Då har jag påbörjat en ny cellgiftsbehandling, en behandling är två onsdagar i rad, sen påbörjar man en ny efter en veckas uppehåll. Allt är under förutsättning av godkända blodvärden. Efter min första omgång låg mina vita blodkroppar för lågt, då får man göra uppehåll ytterligare en vecka. Men så blev inte fallaet för mig jag återhämtade mig. Får man för mycket cellgift i förhållande till vita blodkroppar så kan man få blodförgiftning.
Och det är ett allvarligt sjukdomsläge. Jag mår bra efter behandlingarna förutom biverkningar i ländkotan dör jag fick strålning varje dagveckan före jul.
Det blir en svullnad i vävnaderna runtom och strålningen fortsätter att verka ett tag efter avslutad behandling. Så nu är en nerv i kläm i ryggen vilket resulterar i att jag inte har någon kraft i mitt högerben och jag får smärtsamma kramper, så just nu är jag morfinist.

Jag känner ingen narkotisk påverkan förutom att det tar bort min smärta. Hade jag inte haft någon smärta och tagit morfin hade jag sett konstiga saker framför mig. Efter cellgiftet äter man cortison och en annan tablett mot illamående.
Platådojjorna är inget för mig nu men de finns att köpa i Covent Garden London.
Covent Garden
Hoppas att jag slipper illamåendet den här gången och att nervsmärtan släpper. Att kunna gå själv ta upp saker man tappar gå upp för trappor och vanliga saker är saker som inte fungerar just nu. Men skam den som ger sig.

Det blir lite krig här hemma jag tjatar och vill ha kontroll runtomkring mej, Och Bosse tycker med all rätt att jag gnatar, han suckar när han får mer än ett kommando i taget då fungerar inte den manliga hjärnan. En sak i taget.

Han har ett himmelskt tålamod med mig. det är ju faktiskt han som har det jobbigast, maktlös när jag är ledsen. Den ventilen har öppnat sig mer och det tror jag är bra. Elton kommer hem till mormor och morfar i helgen det skall bli så mysigt. Jag har inte träffat honom på flera veckor. Ja inte sen juldagen.

Nu får ni alla ha en trevlig helg och bli inte sur om du tappar något på golvet så länge du kan plocka upp det utan att be om hjälp.

Crea Diem

13 kommentarer:

  1. De två sista raderna skulle jag behöva lära mig och jag tror att du har hjälpt mig lite på vägen. Läser din blogg varje dag och lider och glädjs med dig. Bosse O

    SvaraRadera
  2. Det var ju trevlig att en ung flicka kan lära en erfaren man en liten sak här i livet, fniss.

    SvaraRadera
  3. Ja dessutom när denna hombre viejo är både envis och tjurskallig :-). /Bosse O

    SvaraRadera
  4. Hej! Marie-Louise Jag förstår att du har det tufft just nu, tankarna har gått till dej varje dag. Din blog är bra. Humor har du kvar det är ett frishetstecken. Kul att Elton kommer till mormor i helgen. Ha de så bra det går. Många kramar Birgitta P

    SvaraRadera
  5. Läser bloggen så ofta jag kan, jag ser att du kämpar på!! På måndag ska jag klippa och slinga mig hos din dotter, så hoppas hon är bra! Dock slår nog inget dig, så hoppas du är tillbaka på banorna snart!! Kram Lovisa, (& Lisbeth)

    SvaraRadera
  6. Fasiken vad bra du skriver! Tråtts din smärta så har du både själv distans och din "vanliga" humor med i kampen. Tänker på dig och önskar dig en fin helg med din lille prins ;)
    Kram Madeleine

    SvaraRadera
  7. Hej vännen! Kan bara instämma du är otrolig. Det vore väl konstigt om du inte far mellan skratt och gråt. Att gråta är en styrka som du ska värna om. Jag saknar dig väldigt mycket och skulle gärna vilja träffa dig inom kort
    om du orkar med mig!!! Kram Monica

    SvaraRadera
  8. Tack alla jag blir så rörd av all posivitet. Jag är snart på banan igen saknar er all så mycket, mina kunder kollegor vänner släktingar. Jag blir ett uns bättre för varje timma känner jag. Kramar i massor till er. mujerfuerte

    SvaraRadera
  9. hej min vän (morrhår)

    tänkte slå en signal idag men jag väntar nån dag, njut bara av Elton

    tänker på dig och tror på dig och vet att du fixar detta

    ha en go helg
    från din "ärta"

    SvaraRadera
  10. Kära Marie-Louise!
    Ja följer Din kamp och beundrar Dig. Det är en gåva att få ta del av Dina ärliga och uppriktiga upplevelser och känslor kring det som händer med Dig och Din familj. För som Du säger är det minst lika tufft för de närmaste. Jag är övertygad om att Ditt öppna förhållningssätt gynnar både Dig själv och alla oss andra - sjuka som friska.Du sprider kraft och glädje och visar på tillvarons små guldkorn mitt i allt det svår. Försök att håll ut även i svåra stunder och gråt en skvätt när du behöver det.
    Kram
    M

    SvaraRadera
  11. Hej Marie-Louise!
    Tänker på dig,du är helt underbar och en kämpe av stora mått!På dom bara!!! Bort med alla dumma cancerceller...och öppna ventilen gråt bara gråt förlösande gråt, det ger dig styrka att kämpa ännu mer!!! Det får ta den tid det tar men vi är med dig!!!Gött att du kan köra automatväxlad.....kanon! Vet du min prinsessa fyllde 17 år !!!! i fredags! Vart tar tiden vägen! Och min mellanson har nu blivit stationers i Bergamo(eller hur det nu stavas i Italien)hans förstahands val så han är helnöjd.
    Vi med...då kan man ju åka och "våldgästa" ;) lite då och då och förhoppningsvis flyga gratis! ;) Bamse och styrke Kramar till dig och din fantastiska familj som du har omkring dig!Från Pia

    SvaraRadera
  12. Vad trevligt jag vill ochså åka till Bergamo, min svåger är född där, det är en fin stad flygpl ca 5 km från centrum. Jag kämpar så det står härliga till. Kramar till alla

    SvaraRadera
  13. Hej Marie-Louise.
    Härligt att läsa din fantastiska blogg.Själv så kom jag aldrig till skott men ska försöka att memorera så gått det går,skriva ner och förhoppningsvis nå ut till andra människor som hamnar i samma situation.Vi ska fasen i mig inte ge upp utan se framåt!

    Sköt om dig<3/Ankie

    SvaraRadera