Usch vilken julafton

Den började så bra julen. Smärtor som gick att uthärda. Jag tog en dag i taget. Vi åkte till Göteborg i fredags, och hade uppesittarväll med barnen. Så mysigt, och vi drack en god Amarone och en Chianti Classico Riserva som vi fått av Magnus som Bosses chef, Tack Magnus för otroligt goda viner, och så fick du jaga ikapp Bosse, Du är otrolig med ditt stora varma hjärta.
Natten fick mormor och morfar ha Elton mellan oss i sängen. Det är mysigt, med en värmekamin.

Bilden ovan är tagen i juni. Julafton började bra med julfrukost och lite matförberedelser.

Som jag tidigare nämnt så är det inte så gott med vin som när jag var frisk, men ett glas Amarone är gott, den här gången med en god bit Manchego, denna var vällagrad med ko get och fårmjölk.

Vid tvåtiden åkte vi till Anita och Ulf, min svägerska  och svåger. För att fira julafton. Men mitt firande blev inte så långt. Mina smärtor i den strålade kotan blev mer och mer påtagliga.Jag trodde nog att jag var starkare än jag var.
Just den dagen 10 dagar efter påbörjad cellgiftskur så är man som mest skör. Tack och lov inget illamående. allt hår kvar på huvudet. Ingen av mina vanliga piller hjälpte.

Jag hade en helväska med mediciner men inget morfin.Jag har fått det om ifall att jag ska behöva det.  Det hade jag behövt. Jag ville bara hem hem. Vid 9 tiden gav vi oss iväg hem till Catrin och jag och Elton gick och lade oss direkt,och sov bra nästan hela natten.

I morse ringde jag lungavd och de tyckte att jag skulle ta morfin, så Dr Mostafa skrev ut lite till mej. Det är så bra att jag kan ringa när jag vill och så hjälper de mig utan att behöva gå genom AVC. Tänt vilken tid det skulle ta en juldag. Bosse åkte till Högsbo och hämtade medicinen på apoteket . Jag klarade resan hem i bilen. I går kväll släpade Bosse och Peter mig mellan sig och när vi gick från bilen in i huset så tänkte nog folk. Fy vad full hon är på rena rama julafton. Oj vad gott det hjälper med lite morfin.
Nu är vi hemma igen och det är gott. Bosse har lagat lutfisk, det är så gott.

Bilden ovan är tagen på min födelsedag 2010. Då var jag ovetandes mormor och cancersjuk. Nog om allt elände. Vi har haft många goda skratt. Och jag har inte ätit för mycket. Nu ser vi framåt och hoppas att tumören i 3e ländkotan fått sig en rejäl omgång och låter mig vara i fred. Så jag snart kan börja jobba lite. 

Kramar till er alla och ha en god fortsättning på julen